Ämnets utveckling i waldorfskolan
I de första årskurserna läggs tyngdpunkten på den muntliga inlärningen. Genom det läggs grunden för en god språkkänsla och ett naturligt uttal. Ordförrådet som övas är konkret och utgår från barnens värld: hälsningsfraser, frågor och svar, färger, kroppsdelar, kläder, klassrummet med sina föremål, djur, årstider, mat. Orden övas genom dialog mellan läraren och eleverna, och i enkla dialogsamtal mellan elever. Från att till en början tala och recitera i grupp får eleverna övergå till att öva sig i att tala enskilt. Vägen dit kan gå via små teaterstycken eller lekar där alla lär sig hela texten, medan några elever får stiga fram med egna repliker och på så vis ta steget från det kollektiva kunnandet till de egna färdigheterna.
Utantillinlärningen, och därmed recitationen och sången, blir mer avancerad allt eftersom eleverna blir äldre. Texterna blir längre och innehållet mera anspråksfullt. I årskurs 2 och 3 introduceras några av den engelska grammatikens grundfenomen som en del av den muntliga undervisningen. Exempel ur detta muntliga material tas upp på nytt i högre årskurser för att belysa grammatiska regler.
I årskurs 2 kan eleverna få göra en egen bok i engelska, där de tecknar och målar motiv från de sånger, dialoger, berättelser och verser som de arbetar med i klassen. I en sådan bok kan de sedan lägga till de första engelska orden och meningarna, hälsningsfraser m.m. I samband med detta introduceras läsning av engelska texter, och eleverna får börja formulera enkla meningar i text. Det är viktigt att eleverna utvecklar ett ordförråd som gör det möjligt för dem att berätta om sig själva, sina intressen, sin familj och annat åldersadekvat stoff.
Från årskurs 3 lyfts det som hittills levt i klassens kollektiva kunnande fram och fördjupas hos varje enskild elev. I denna ålder är eleverna ofta intresserade av att uppträda med små pjäser där var och en får en roll, vilket motiverar noggrant övande med det korrekta uttalet. Eleverna får också läsa korta sagor och andra berättelser och lyssna på talad engelska, t.ex. i sångtexter eller i film. Eleverna får också öva sig i att skriva och läsa enkla instruktioner, t.ex. vägbeskrivningar, recept och liknande. I samband med att klassen arbetar med bondens år och olika traditionella yrken under morgonperioden, kan tematiken även tas upp i engelskundervisningen med samtal om vardagsliv och levnadssätt i engelsktalande länder i världen.
Grammatikundervisningen i engelska följer huvudlinjerna i den svenska grammatikundervisningen, så att eleverna t.ex. möter ordklasserna samtidigt i både svenska och engelska i årskurs 3. Även tematiskt följer engelskundervisningen den övriga undervisningen, t.ex. genom glosor som hänger samman med zoologi i årskurs 4, med botanik i årskurs 5 och med geografi, mineralogi, optik i årskurs 6.
Under årskurs 5 och 6 övas förmågan att självständigt uttrycka sig i skrift genom berättelser, brev, enkla sammanfattningar av texter och korta noveller. För att ytterligare förstärka motivation till skrivandet kan eleverna få brevväxla med en klass i utlandet.
Ett annat tema för en arbetsbok i årskurs 4-6 kan vara olika uttryck för Storbritanniens, eller andra engelsktalande områdens, kulturliv: högtider, traditioner, myter, sånger, historia. Man kan med fördel följa teman från hembygdsoch historieundervisningen, SO- och NO-undervisningen i de olika årskurserna, t.ex. stenåldern med de stora stenmonumenten, den keltiska kulturen och vikingatiden i årskurs 4, landskap, arkitektur och traditioner i olika delar av de brittiska öarna i årskurs 5, romartiden och medeltiden i årskurs 6.
Undervisningens syfte är att berika kunskapen om andra kulturer och samhälleliga förhållanden, lika väl som att främja elevens personlighetsutveckling. I litteraturen finns alla dessa dimensioner. Det är viktigt att ge eleverna en bred variation av texter som stimulerar fantasi, konstnärlighet och engagemang på ett sätt som är adekvat för varje åldersgrupp. I årskurs 5 kan det handla om bearbetade berättelser, i årskurs 6 är det dags att presentera autentiska texter, även enklare tidningsartiklar eller passande avsnitt av barn- och ungdomsböcker. Genom ett gemensamt läsprojekt i årskurs 6 får eleverna i textsamtal öva sig i olika språkliga strategier och samtidigt förbereda presentationer av karaktärer i boken och därmed uttrycka känslor och åsikter. Textsamtalen tjänar också till att låta eleverna öva sig att hitta olika genremarkörer, språkliga uttryck och grammatiska strukturer.
I 12-årsåldern är de flesta eleverna intresserade av att diskutera nyheter och samhällsföreteelser. Att lyfta fram och presentera världshändelser och aktuella företeelser på engelska ger alla elever tillfälle att möta och öva speciella engelska uttryck och glosor inom detta område. Variationen mellan poesi, fiktion, sakprosa och nyhetsspråk skapar hos eleverna en förståelse för de olika användningsområden och kvaliteter som engelskan har i vår värld.
I årskurs 7 öppnas världen på ett nytt sätt i flera undervisningsämnen - det är upptäcktens och resandets tid. I historia och geografi får eleverna möta nya kontinenter och nya kulturer, och i engelskundervisningen lär de känna nya länder från det engelska språkområdet. Detta tema fortsätter även i årskurs 8 och 9.
I årskurs 7 är eleverna ofta intresserade av vad som är språkligt rätt och fel. Många diskussioner uppstår kring frågor om vardagsspråk, slang och litterärt språk. I grammatiken övas de engelska verben på allvar, modala hjälpverb, skillnaden mellan enkel presens och pågående presens och användning av ing-formen i olika sammanhang. I denna ålder blir skillnaderna i färdigheter och förtrogenhet i engelska allt tydligare. Undervisningen behöver ta hänsyn till detta faktum, och eleverna får arbeta i olika takt och med olika typer av övningar. För en del elever är grammatiken en underbar, klar karta över språkets värld, för andra verkar den inte ha någonting över huvud taget med det levande engelska språket att göra.
Under årskurs 8 fullbordas genomgången av hela formläran. Ett undervisningstema i biologiundervisningen är människans skelett och muskler. Funktionen, uppbyggnaden och hur de olika delarna hänger samman är många gånger pedagogiskt tilltalande för en tonåring. På språkets område motsvaras dessa egenskaper av grammatiken. Att förstå grammatiska lagbundenheter och sammanhang som inte behöver diskuteras, gillas eller ogillas, kan vara en befrielse för många ungdomar.
I årskurs 9 har eleverna kommit långt med sin förståelse av både talad och skriven engelska. Den största utmaningen kan vara att få dem att aktivt delta i samtal på engelska. Det är då viktigt att välja ämnen som berör eleverna och väcker lusten att kommunicera och interagera. Frågor kring framtiden, jämställdhet, rättvis resursfördelning, miljöproblem, media och politik inspirerar till samtal.
Många högstadieelever söker sin identitet och nya sociala sammanhang. De vill ha ideal som kan visa vägen in i världen. Under dessa tre år tar många språnget från familjens värderingar och traditioner till tankar, känslor, uttryck och umgänge som de känner är deras egna. Det engelska språket är för många synonymt med den stora världen och en global kultur. Att lyssna på små föreläsningar på engelska kring samhälle, natur, historia, möta litteraturhistoriska verk och ta del av spännande biografier fängslar och inspirerar högstadieelever. Eleverna arbetar utifrån detta material med muntliga referat, föreläsningar och presentationer. I årskurs 8 eller 9 kan eleverna få välja en engelsk bok eller film som de gör en muntligt och skriftlig recension av.
Under hela högstadiet arbetar man även med s.k. creative writing på olika sätt - korta uppvärmningsövningar, instudering av olika typer av poesi och därefter egna försök på liknande versmått eller tema. Eleverna kan t.ex. skriva dialogdikter, eller sonetter och öva muntlig och skriftlig storytelling.
Under gymnasietiden samarbetar studenter och lärare kring teman som väljs för undervisningen, och ett varierat upplägg eftersträvas. Eleverna får möjlighet att lyssna på kamraters åsikter och synpunkter genom diskussion i grupp eller helklass, och de lär sig uttrycka sig och formulera sina tankar och åsikter genom samtal och diskussion, samt via olika typer av text och medier.
I årskurs 10 i waldorfskolan är ett övergripande tema språkets natur, dess ursprung, etymologi och hur det fungerar i olika sammanhang. Det handlar om att orientera sig i omvärlden, att förstå övergripande sammanhang i den engelskspråkiga världen och att vidga sitt perspektiv. Omdömesbildning, det teoretiska tänkandet och möjligheten att dra slutsatser och att skaffa sig en överblick är i denna årskurs centrala utvecklingsområden. Sålunda fördjupar sig eleverna i årskurs 10 t.ex. i forna brittiska kolonier med dess historia, dialektala skillnader och regional kultur. De läser också postkolonial skönlitteratur som de oftast arbetar med i läsecirklar. Film och drama genomsyrar också denna årskurs, och många scener ur litteratur- och filmhistorien övas in och spelas upp för kamraterna.
I waldorfskolans årskurs 11 behandlas etiska och existentiella frågor i undervisningen. Tvivlet är ett viktigt tema, liksom att kunna övertyga med retoriska redskap. Eleverna får t.ex. läsa ett politiskt färgat skönlitterärt verk, såsom Animal Farm, vilket relaterar till både historiska skeenden som behandlats och till dess ideologiska kontext. I anslutning till ett skönlitterärt läsprojekt får eleverna skriva och ge muntliga presentationer, diskutera och arbeta med olika skrivuppgifter. En period om William Shakespeare relaterar tillbaka till teaterhistorien i årkurs 10. Eleverna får möta hans dikter och pjäser på originalspråk. De får bekanta sig med de nya orden och historierna, och själva skriva sonetter och framföra scener ur en pjäs som klassen studerar närmare.
På en del waldorfskolor är engelska steg 7 ett valbart ämne i årskurs 12. Denna kurs syftar till att eleverna får tillägna sig en fördjupad kännedom om det engelska språkets karaktär och skönhetsvärde. Under kursen arbetar man med engelskspråkig skönlitteratur och relaterade ämnen som poesi, dramatik, film, musik och ett fördjupat studium av fonetik. Dessutom strävar undervisningen efter att eleverna får rikta in sig på de programspecifika områden som de valt för sin utbildning som helhet.